Dagarna går så otroligt fort! Kan inte fatta att det är midsommar nästa vecka och att min lilla pojke blir 3 år! All tid bara rinner ifrån mig, har lite ångest att jag inte är hemma mer med barnen. Ska bli skönt att få umgås riktigt med dem i sommar när jag har semester.
Jag vill så gärna att allt ska vara bra men vi vill leva så olika liv. Det viktigaste i mitt liv är min barn. Jag vill ha all tid jag kan med dem medans du tycker att du vill leva livet och gör "roliga" saker. Kan man inte göra det när man har barn då?? Nä man kan inte drika sprit vilket tydligen är en av livets höjdpunkter för dig för allt annat kan man göra med barnen och du säger att det inte handlar om att dricka så vad är då problemet??
Jag vill inte behöva ha ett bråk med dig för att jag vill att mina barn ska vara hemma hos mig och du vill lämna bort dem varje helg. Du tycker att man måste ha ett liv....ja men inte varje helg och den dagen DU valde att skaffa barn så sa du upp din rätt att komma först!
Jag vet igentligen inte varför jag kräker av mig här eftersom vi inte har diskuterat detta på ett tag men jag känner väl på mig att det kommer. Midsommar tillexempel. Jag har tänkt att mina barn ska va med mig så klart, Speciellt eftersom Kian fyller år morgonen efter och jag vill att han ska vakna upp som han gör på alla sina andra födelsedagar men du har ju säkert tänkt festa??
Tycker att det är så jobbigt att vi inte kan prata eller att man inte kan prata med dig, vill kunna prata med dig om allt och känna en tyrgghet i dig men hur ska jag kunna göra det när du är som du är nu?? Kommer du alltid att vara såhär eller kommer du att "växa upp" och mogna?? Är det lönt att jag kämpar eller ska jag ge upp?? Ska jag lysna på mitt huvud eller mitt hjärta???