Det är svårt att förklara när folk frågar hur man mår. Som vana och ren rutin säger man de e bra, hur e de sj?? Det är inte förens folk frågar hur är det igentligen med dig som man stannar upp och reflekterar eller kanske säger hur det faktiskt är. Det som är ännu jobbigare är att det svänger så upp och ner. För 2 timmar sen kände jag mig jättte låg medans just nu känns det helt ok??? Fråga mig om en timme igen så är jag tillbaka där jag var för ett par timmar sen. Inte konstigt att det är svårt att svara på hur man mår när man själv inte vet verken in eller ut :/

Har tänkt så mycket på missfallet jag fick för några månader sen. Känns lite som att jag klandrar mig själv för det då jag mådde så dåligt och inte skaffade hjälp! Hade jag gjort det så kanske inte kroppen hade stött bort det? Är dock en fråga som jag aldrig kommer att få svar på men dock en tanke som finns där....
Nästa tanke är ska jag ha fler barn? Har velat ha en till länge nu och det känns som att klockan tickar!!! Man vill inte att barnen ska bli för stora för då orkar jag inte att börja om men samtidigt så känns det lite egoistiskt att skaffa ett barn till när jag mår så här. Vad gör man?


Jag och Norah har precis tagit ett varmt och mysigt bad medand killarna är på Bamse gympa.Vi sitter och njuter av tystnaden i väntan på att de ska komma hem. Jag vid datorn och norah bredvid tittande på Bullibumpa.

Jag har förresten börjat att plugga Svenska B på distans. Inte för någon speciell anledning utan för att om jag en dag vill söka in på högskolan så är jag redo för det och behöver då inte plugga in ämnen.


Ska mysa lite med snuttan nu innan grabbarna kommer men ni får ha en härlig kväll!!